LEDIG idag !! Oj så skönt !! Ja njuter...

Igår va de en lång dag... nu ska ni få höra..

Klockan ringde tjugo över 4 (snoozade 10 min dock, de va ja förtjänt av)
ut i mörkret o ner till bussen SJÄLV..
ohälsosamt o va mörkrädd o va ute o springa omkring sådär..



Sen e de de där me bussar o tåg, ja åker vanligtvis inte sånt själv... (ohälsosamt de där me)
(Ja, ja vet att man inte ska undvika de som man tycker e jobbigt,
för de bli desto jobbigare i längden)

Hur elle hur..
För att inte missa bussen tänkte ja att ja kommer i tid, o i tid va de ja.. va där 20 min för tidigt..
Hjärtklappning, ont i magen o såna där ångestsymtom..

Bussen kom iaf o ja fick en plats...



(sådär söt va dock inte min buss när den brummade in där i mörkret)

På bussen hade inte hjärtklappningen slutat.. istället for tankarna omkring..

"Undra om ja måste trycka på knappen för att bussen ska stanna i Bergåsa
elle stanna den där automatiskt??"

"Undra om nån annan trycker på knappen??"

"Undra om ja trycker på knappen o alla undrar vf ja gör de,
för att bussen alltid stannar automatiskt där??"

Väl framme (bussen stannade, men om de va automatiskt elle inte vet ja inte)
(djupt i mina egna tankar hade ja ingen aning om nån annan faktiskt tryckte på knappen elle inte)

Upp o in i omklädningsrummet
(för er som inte vet gör ja min praktik i 9 veckor inne på sjukhuset,
inom psykiatrin, på en slutenvårdsavd.)



Jobbet (Kottis, där ja va i somras) hade hört av sej o frågat om ja kunde jobba 12 - 22..
Ja sa JA för ja älskar mitt jobb o behöver pengarna..
men ja tänkte inte igenom de sådär bra först..
(hur skulle ja nu lösa de, ja hade ju trots allt praktiken till 17.30)

Måste säga nåt till min handledare...

Då for tankarna istället runt om hur ja nu skulle säga detta..

Skulle ja va ärlig o säga som de va;

- "De e lite kris på jobbet o ja behöver jobba så kan ja gå tidigare?"

eller skulle ja ljuga lite; (en vit lögn e väl okej va?)

- "Oj, va ja ha ont i magen o ont i huvudet o ja ha feber me..
o helt säkert kommer ja dö om ja inte åker hem vid lunch idag"

Ja bestämde mej för att ja kommer må bättre om ja e ärlig, så de blev alternativ 1.. de gick bra..

En jättebra dag på praktiken, mycke o göra o ja släppte tankarna en stund om att ja faktiskt skulle ta tåget tillbaka vid 12.38 SJÄLV.. som sagt så hatar ja åka tåg o de där själv...

Klockan närmade sej, hjärtklappningen blev ett faktum o ja gick ner till tåget..

Kollade min tågtidtabell lite sådär världsvant på vägen ner,
så att de verkligen gick ett tåg 12.38..

Näää !!??

11.38, 13.38, 14.38 osv. stod de... VAA ?!!
Hjärtklappningen tog över helt en stund (oj va ohälsosamt)
Varför i hela världen skulle de inte gå ett tåg 12.38 ba för att ja skulle ta de???
Nu kommer ja försent till jobbet...

Frågade nån snäll kvinna nere på perrongen om de verkligen inte gick nåt tåg nu...
- "jo de ska de absolut göra", svarade hon..

Läste ja så fel?? Hjärtklappningen blev helt plötsligt onödig...

1. De kom ett tåg...

2. Ja kom med..



Men då började tankarna..

"Sitter ja verkligen på RÄTT tåg nu??"

"Kommer ja hamna i Malmö??"

"elle till o me i Köpenhamn kanske??"

Ringde älsk o frågade om de fanns några alternativ att tåget som kommer vid Bergåsa kör nån helt annanstans än till Ronneby?? om de fanns nåt sidospår som tåget kunde köra av på innan de kom till Ronneby??

(Ronneby e annars nästa station efter Karlskrona)

Han lugnade mej o sa att de kör till Ronneby...

Kollade ändå mej skeptiskt omkring om ja såg nån annan Ronnebybo,
elle om ja kände igen träden som susade förbi utanför...

Till slut hörde ja - "nästa station RONNEBY"

Ja kom fram !!

Älsk mötte mej vid stationen ♥
o vi tog en korv o så lite kaffe innan ja va tvungen o springa vidare upp till jobbet..



Väl uppe på jobbet mådde ja bra igen... där trivs ja verkligen..
Visst, lite kaos o sådär o man kommer av sej lite när man inte vatt där på ett tag..
(så ring mej oftare jobbet, om ni läser de här ;P)

Allt gick bra...

Där uppa ve ja till 22 sen.. o de va dags o sluta o gå hem...

OJ VA MÖRKT DE VA UTE !!

Som sagt igen, ja e mörkrädd !! VÄLDIGT mörkrädd !!
(o som sagt e de väldigt ohälsosamt o va mörkrädd o va ute o springa omkring sådär..)

Men de va ba o dra upp halsduken (för kallt va de också) o gå me snabba steg hemåt...



Ringde bästa syster som pratade me mej hela vägen hem...

Ja överlevde...

De e nu ni som känner mej säger;
- "Tänk Jessika va skönt de hade vatt om du hade haft körkort"

Ja, tänk va skönt de hade vatt...